SEMINARIET

VIKTIGA VERSER

(som du inte vill missa)

 

Moses uppmanar folket att inte vara rädda, hålla sig stilla, och låta Herren strida för dem

​

2 Moseboken 14:10-14

När farao närmade sig, lyfte Israels barn blicken och fick se egyptierna som kom tågande efter dem. Israels barn blev mycket förskräckta och ropade till Herren. Och de sade till Mose: ”Fanns det inga gravar i Egypten, eftersom du har fört oss hit för att dö i öknen? Vad har du gjort mot oss? Varför förde du oss ut ur Egypten? Var det inte det vi sade till dig i Egypten? Vi sade: Låt oss vara, så att vi får tjäna egyptierna. Det hade varit bättre för oss att tjäna egyptierna än att dö här i öknen.” Mose svarade folket: ”Var inte rädda! Stanna upp och bevittna den frälsning som Herren i dag ska ge er. Så som ni ser egyptierna i dag ska ni aldrig någonsin se dem igen. Herren ska strida för er, och ni ska hålla er stilla.

​​

​

Herren delar röda havet så att israeliterna kan gå igenom på torr mark

​

2 Moseboken 14:21-22

Och Mose räckte ut handen över havet, och Herren drev då undan havet genom en stark östanvind som blåste hela natten. Han gjorde havet till torrt land, och vattnet klövs itu. Israels barn gick rakt genom havet på torr mark, medan vattnet stod som en mur till höger och vänster om dem. 

​​

​

Egyptierna inser att Herren strider för sitt folk

​

2 Moseboken 14:25

Han lät hjulen på deras vagnar lossna så att det blev svårt för dem att komma fram. Då sade egyptierna: ”Vi måste fly för Israel! Herren strider för dem mot Egypten.”

​​

​

När Israels barn såg Guds Kraft trodde de på honom och på hans profet, Moses

​

2 Moseboken 14:31

När Israels barn såg den stora makt som Herren hade visat mot egyptierna, fruktade folket Herren. Och de trodde på Herren och på hans tjänare Mose.

​​

​

Israeliterna lovsjunger Herren och tackar för hans nåd

​

2 Moseboken 15:11-13

Vem är som du bland gudarna, Herre? Vem är som du, härlig i helighet, värdig fruktan och lovsång, du som gör under? Du sträckte ut din högra hand, och jorden slukade dem. Du ledde med din nåd det folk som du återlöst, du förde dem med din makt till din heliga boning.

​​

​

Herren gör det bittra vattnet i Mara sött

​

2 Moseboken 15:25

Men han ropade till Herren, och Herren visade honom ett visst slags trä. Han kastade det i vattnet och då blev vattnet sött. Där förelade han folket lag och rätt, och där satte han det på prov.

​

​​

Håller vi Guds stadgar så kommer inte Egyptens "sjukdomar" över oss. Gud är vår läkare

​

2 Moseboken 15:26

Han sade: ”Om du hör Herren din Guds röst och noga lyssnar till hans bud och håller alla hans stadgar, ska jag inte lägga på dig någon av de sjukdomar som jag lade på egyptierna, för jag är Herren din läkare.

​​

​

Herren låter det regna manna (livets bröd - en sinnebild för Kristus) från himlen. Folket ska ta så det räcker för dagen, inte mer

​

2 Moseboken 16:4; 15-22

Då sade Herren till Mose: ”Se, jag ska låta det regna bröd från himlen åt er. Folket ska gå ut och samla så mycket de behöver för varje dag. Så ska jag pröva dem, om de vill vandra efter min lag eller inte...

Israels barn såg det, och eftersom de inte visste vad det var frågade de varandra: ”Vad är det här?” Mose sade till dem: ”Detta är brödet som Herren har gett er att äta. Och detta är vad Herren har befallt: Var och en ska samla så mycket av det som han behöver till mat. En gomer per person ska ni ta, efter antalet av ert husfolk. Var och en ska ta åt dem som han har i sitt tält.” Israels barn gjorde så, den ene samlade mer och den andre mindre. Men när de mätte upp det med gomermåttet hade den som samlat mycket ingenting över, och den som samlat lite saknade ingenting. Var och en hade samlat så mycket som han behövde till mat. Och Mose sade till dem: ”Ingen får lämna kvar något av det till i morgon.” Men de lydde inte Mose, utan vissa sparade något av det till nästa morgon. Då växte det maskar i det och det luktade illa. Och Mose blev förargad på dem. De samlade sedan in av mannat varje morgon, var och en så mycket han behövde till mat. Men när solhettan kom smälte det bort. På sjätte dagen hade de samlat in dubbelt så mycket av brödet, två gomer för var och en.

​​

​

Herren låter vaktlar flyga in till Israels läger som gav föda till folket

​

2 Moseboken 16:13

På kvällen kom vaktlar och täckte lägret, och nästa morgon låg det dagg runt omkring lägret.

​​

​

Herren ger folket sabbatsbudet

​

2 Moseboken 16:23-30

Då sade han till dem: ”Detta är vad Herren sagt. I morgon är det sabbatsvila, en sabbat helgad åt Herren. Baka nu det ni vill baka och koka det ni vill koka. Men allt som blir över ska ni spara åt er till i morgon.” Och de sparade det till nästa morgon som Mose hade befallt, och nu luktade det inte illa och det kom inga maskar i det.  Mose sade: ”Ät det i dag, för i dag är det Herrens sabbat och då kan ni inte finna något på marken. I sex dagar ska ni samla in av det, men på sjunde dagen är det sabbat. Då kan ni inte hitta något.” Ändå gick några ut på sjunde dagen för att samla in, men de fann ingenting. Då sade Herren till Mose: ”Hur länge ska ni vägra att hålla mina bud och befallningar? Se, Herren har gett er sabbaten. Därför ger han er på sjätte dagen bröd för två dagar. Stanna därför hemma, var och en hos sig. Gå inte hemifrån på sjunde dagen.” Alltså höll folket sabbat på sjunde dagen.

​​

​

Moses slår på Horebs klippa och vatten kom ut. (En sinnebild för Kristus)

​

2 Moseboken 17:2-6

Då grälade folket på Mose och sade: ”Ge oss vatten att dricka!” Mose svarade dem: ”Varför grälar ni med mig? Varför sätter ni Herren på prov?” Men folket törstade efter vatten, och de klagade på Mose och sade: ”Varför har du fört oss ut ur Egypten, så att vi och våra barn och vår boskap måste dö av törst?” Då ropade Mose till Herren och sade: ”Vad ska jag göra med det här folket? Snart stenar de mig!” Herren svarade Mose: ”Ta med dig några av de äldste i Israel och gå framför folket. Och ta i din hand staven med vilken du slog på Nilfloden och gå. Se, jag ska stå där framför dig på Horebs klippa, och du ska slå på klippan. Då ska vatten komma ut ur den så att folket får dricka.”

​

​

Mose lär sig av sin svärfar, Jetro, vikten av att delegera ansvar 

​

2 Moseboken 18:14-15, 17-18, 21-23

När Moses svärfar såg allt han gjorde för folket, sade han: ”Vad är det för bestyr du har med folket? Varför sitter du här ensam, medan allt folket måste stå omkring dig från morgon till kväll?” Mose svarade sin svärfar: ”Folket kommer till mig för att fråga Gud...

Då sade Moses svärfar till honom: ”Ditt sätt att arbeta är inte bra. Både du själv och folket som är hos dig blir ju uttröttade. Den här uppgiften är alldeles för tung för dig, och du kan inte klara av den ensam...

Men välj ut åt dig dugliga män från allt folket, män som fruktar Gud, är pålitliga och hatar oärlig vinst, och sätt dem till föreståndare för folket, några över tusen, andra över hundra, andra över femtio och andra över tio. De ska alltid döma folket. Varje viktigt ärende ska överlåtas till dig, men i alla enklare mål ska de döma själva. Så ska du göra din börda lättare, genom att de bär den tillsammans med dig. Om du gör på det sättet och om Gud befaller dig det, så kan du hålla ut. Och allt folket här kan då också gå hem i frid.”