1 Moseboken 41:1-7, 25-30

Efter två år hände det att farao drömde att han stod vid Nilen. Han såg sju kor, vackra och feta, komma upp ur floden, och de betade i vassen. Sedan såg han sju andra kor, fula och magra, komma upp ur floden. De ställde sig bredvid de andra korna på flodstranden, och de fula och magra korna åt upp de sju vackra och feta korna. Därefter vaknade farao. Men han somnade igen och såg då i drömmen sju ax, frodiga och vackra, som växte på samma strå. Sedan såg han sju andra ax skjuta upp, tunna och svedda av östanvinden. Och de sju tunna axen slukade de sju frodiga och fulla axen. Sedan vaknade farao, och se, det var en dröm.

Då sade Josef till farao: ”Faraos drömmar har en och samma betydelse. Gud har visat farao vad han tänker göra. De sju vackra korna betyder sju år, och de sju vackra axen betyder också sju år. Drömmarna har en och samma betydelse. De sju magra och fula korna som kom upp efter dem betyder sju år, likaså de sju tomma axen som var svedda av östanvinden. Det ska komma sju hungerår. Det var det jag menade när jag sade till farao: Gud har låtit farao veta vad han tänker göra. Sju år ska komma med stort överflöd över hela Egyptens land. Men efter dem ska det komma sju hungerår så att man glömmer allt det överflöd som var i Egypten, och svälten ska ödelägga landet.

Fråga

Vilken princip i kyrkan tänker du på när du läser detta? Och varför är den så viktig?