2. Frälsningsplanen

 

I föruttillvaron lade vår himmelske Fader fram en plan som gör att vi kan bli lika honom och uppnå odödlighet och evigt liv (se Mose 1:39). I skrifterna kallas denna plan för frälsningsplanen, den stora lycksalighetsplanen, återlösningsplanen och barmhärtighetens plan. 

 

Frälsningsplanen omfattar skapelsen, fallet, Jesu Kristi försoning och alla evangeliets lagar, förrättningar och lärdomar. Handlingsfriheten, förmågan att välja och handla självständigt, är också viktig i vår himmelske Faders plan (se 2 Nephi 2:27). Tack vare den planen kan vi fullkomnas genom försoningen, uppnå fullkomlig glädje och leva för evigt i Guds närhet (se 3 Nephi 12:48). Våra familjerelationer kan bestå i all evighet. 

 

Andra hänvisningar: Joh. 17:3; L&F 58:27 

Föruttillvaron

Innan vi föddes på jorden levde vi i vår himmelske Faders närhet som hans andebarn (se Abraham 3:22–23). I föruttillvaron deltog vi i ett råd tillsammans med vår himmelske Faders andra andebarn. Under det rådet presenterade vår himmelske Fader sin plan och den förjordiske Jesus Kristus ingick förbund att vara Frälsaren. Vi valde att följa vår himmelske Faders plan. Vi förberedde oss för att komma till jorden där vi kunde fortsätta utvecklas. 

 

De som följde vår himmelske Fader och Jesus Kristus tilläts komma till jorden för att uppleva jordelivet och utvecklas mot evigt liv. Lucifer, en av Guds andra andesöner, gjorde uppror mot denna plan. Han blev Satan, och han och hans efterföljare kastades ut från himlen och miste förmånerna att få fysiska kroppar och uppleva jordelivet. 

 

Andra hänvisningar: Jer. 1:4–5 

Skapelsen

Jesus Kristus skapade himlarna och jorden under Faderns ledning. Jorden skapades inte av ingenting. Den organiserades av existerande materia. Jesus Kristus har skapat otaliga världar (se L&F 76:22–24). 

 

Jordens skapelse var väsentlig för Guds plan. Jorden är den plats där vi får fysiska kroppar, får prövningar och utvecklar gudomliga egenskaper. 

 

Vi ska använda jordens resurser med visdom, omdöme och tacksamhet (se L&F 78:19). 

 

Adam var den första människan som skapades på jorden. Gud skapade Adam och Eva till sin avbild. Alla människor – män och kvinnor – är skapade till Guds avbild (se 1 Mos. 1:26–27). 

Fallet

I Edens lustgård befallde Gud Adam och Eva att inte äta av frukten från trädet som gav kunskap om gott och ont. Följden av att äta av den skulle bli andlig och fysisk död. Andlig död är vår skilsmässa från Gud. Fysisk död innebär att anden skiljs från den dödliga kroppen. Eftersom Adam och Eva bröt mot Guds befallning skildes de från hans närhet och blev dödliga. Adams och Evas överträdelse och de förändringar den resulterade i, bland annat andlig och fysisk död, kallas för fallet. 

 

Som en följd av fallet kunde Adam och Eva och deras efterkommande uppleva glädje och sorg, känna till gott och ont, och få barn (se 2 Nephi 2:25). Som Adams och Evas efterkommande ärver vi det fallna tillståndet under jordelivet. Vi har skilts från Guds närhet och kommer alla att dö en fysisk död. Vi prövas dessutom av livets svårigheter och motståndarens frestelser (se Mosiah 3:19). 

 

Fallet är en nödvändig del av vår himmelske Faders frälsningsplan. Dess riktning är tvåfaldig – nedåt men ändå framåt. Fallet medförde fysisk och andlig död men gav oss också möjligheten att födas på jorden samt att lära och utvecklas.

Jordelivet

Jordelivet är en tid av inlärning då vi kan förbereda oss för evigt liv och visa om vi är villiga att göra allt som Herren har befallt oss. Under jordelivet ska vi älska och tjäna varandra (se Mosiah 2:17; Moroni 7:45, 47–48). 

 

Under jordelivet är våra andar förenade med våra fysiska kroppar, vilket ger oss möjlighet att växa och utvecklas på ett sätt som inte var möjligt i det förjordiska livet. Våra kroppar är en viktig del av frälsningsplanen och vi bör respektera dem som den gåva från vår himmelske Fader som de är (se 1 Kor. 6:19–20). 

 

Andra hänvisningar: Jos. 24:15; 

Livet efter döden

När vi dör går våra andar till andevärlden och väntar på uppståndelsen. De rättfärdigas andar får uppleva ett tillstånd av lycka som kallas paradiset. Många trofasta kommer att predika evangeliet för dem som är i andefängelset. 

 

Andefängelset är en tillfällig plats i tillvaron efter detta liv för dem som dött utan kunskap om sanningen eller var olydiga under jordelivet. Där undervisas andarna om evangeliet och får möjlighet att omvända sig och ta emot frälsande förrättningar som utförs för dem i templen (se 1 Petr.4:6). De som tar emot evangeliet får vistas i paradiset fram till uppståndelsen. 

 

Uppståndelsen är en återförening av andekroppen med den fysiska kroppen av kött och ben (se Luk. 24:36–39). Efter uppståndelsen kommer anden och kroppen aldrig mer att skiljas åt, och vi är då odödliga. Alla som föds på jorden kommer att uppstå eftersom Jesus Kristus övervann döden (se 1 Kor. 15:20–22). De rättfärdiga kommer att uppstå före de ogudaktiga och ska komma fram i den första uppståndelsen. 

 

Den slutliga domen sker efter uppståndelsen. Jesus Kristus dömer var och en för att avgöra vilken evig härlighet han eller hon ska få. Den domen baseras på personens lydnad mot Guds bud (se Upp. 20:12; Mosiah 4:30). 

 

Det finns tre härlighetsriken (se 1 Kor. 15:40–42). Det högsta är det celestiala riket. De som är tappra i vittnesbördet om Jesus och lydiga mot evangeliets principer får bo i Gud Faderns och hans Sons Jesu Kristi närhet (se L&F 131:1–4). 

 

Det andra av de tre härlighetsrikena är det terrestriala riket. De som kommer till det riket är hedervärda män och kvinnor som inte var tappra i vittnesbördet om Jesus. 

 

Det telestiala riket är det lägsta av de tre härlighetsrikena. De som ärver det riket valde ogudaktighet framför rättfärdighet under jordelivet. De personerna får ta emot sin härlighet när de har återlösts från andefängelset. 

 

Andra hänvisningar: Joh. 17:3 

Please reload

SEMINARIER & INSTITUT              Stockholms stavar och Norrlands distrikt: Tel.  073-7763083             Göteborg och Malmö stavar: Tel. 070-7440215